Många företag väljer att inleda samarbeten med ideella organisationer som en del av sitthållbarhetsarbete. Sektoröverskridande partnerskap kräver väl genomtänkta val gällandepartnerorganisation, målsättningar och utformning, och hur samarbetet ska implementeras iföretagets verksamhet. Dessa val utgör steg i en process som leder till att organisationenintegreras i företagets verksamhet.I denna uppsats utreds hur enskilda varuhus inom företaget IKEA arbetar för att integreraideella organisationer i sin verksamhet. IKEA:s svenska varuhus arbetar med samarbeten somstyrs centralt av företagets ledning och med lokala organisationer. I uppsatsen undersökslikheter och skillnader i integreringsprocessen mellan de två typerna av samarbeten.Frågorna undersöks genom intervjuer på tre IKEA-varuhus, en representant från IKEAgruppenoch en mindre dokumentstudie.

Strategiska samarbeten blir allt vanligare mellan företag. Dessvärre misslyckas många av dessa samarbeten av en eller annan orsak. För att företagen inte skall misslyckas med sina samarbeten är det viktigt att känna till karakteristika hos en samarbetspartner som kan påverka prestationen i företaget. Syftet med studien är att utveckla kunskap inom ämnesområdets strategiska samarbeten genom att skapa en modell för att visa samband mellan en samarbetspartners karakteristika och prestation i ett företag. Vi har för studien tillämpat ett deduktivt tillvägagångssätt för att utifrån teorier skapa en grund för modellen.

Strategiska samarbeten blir allt vanligare mellan företag. Dessvärre misslyckas många av dessa samarbeten av en eller annan orsak. För att företagen inte skall misslyckas med sina samarbeten är det viktigt att känna till karakteristika hos en samarbetspartner som kan påverka prestationen i företaget. Syftet med studien är att utveckla kunskap inom ämnesområdets strategiska samarbeten genom att skapa en modell för att visa samband mellan en samarbetspartners karakteristika och prestation i ett företag. Vi har för studien tillämpat ett deduktivt tillvägagångssätt för att utifrån teorier skapa en grund för modellen.

Vid invigningscermonin till den internationella brottmålsdomstolen, ICC, lovordades den av FN:s Generalsekreterare, trots att den är uppbyggd på en multilateral traktat och inte är en FN-inrättning. Enligt vår mening, finns det dock faktorer som påverkar ICC:s möjlighet att verka som en effektiv och oberoende domstol. I Romstadgan regleras relativt komplicerade jurisdiktionsgrunder för ICC, vilket beror på att stadgan är frukten av otaliga kompromisser stater emellan. Vidare regleras ett förhållande mellan ICC och FN:s Säkerhetsråd. Förhållandet kan beskrivas som att Säkerhetsrådet är en hegemon i förhållande till ICC.

Under året 2006 exporterades krigsmateriel från Sverige för närmare 10,4 miljarder kronor. Mottagarländer av krigsmateriel från Sverige under det året var bland annat Sydafrika, Pakistan och USA.Detta kan ses på olika sätt. Vissa ser på detta som ett sätt att bland annat höja Sveriges teknologiska status. Detta, menar dem, bidrar således till att främja en framtida säkerhet för Sverige, vilket är en av huvudriktlinjerna för svensk krigsmaterielexport. Andra aktörer, å andra sidan, ifrågasätter det moraliska i att samarbeta med länder vilka befinner sig i en eller flera väpnade konflikter, vilket strider mot en annan av dessa riktlinjer för denna exportform.

De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser världen över. Det har blivit viktigare än någonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera människor och företag. Ett sätt att göra detta på är genom att involvera både offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumärkesprocessen med avseende på platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie där det framkom att denna typ av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara värdefulla vid platsmarknadsföring..

Tidigare forskning har påvisat vilken positiv verkan olika sorters samarbeten har på innovationer. Interorganisatoriska samarbeten är ett samlingsnamn för olika typer av samarbeten mellan organisationer och dessa kan exempelvis vara nätverk, allianser och forsknings- och utvecklingssamarbeten där det sistnämnda behandlas i vår studie. Organisationer som är involverade kompletterar varandra istället för att konkurrera med varandra. Interorganisatoriska samarbeten uppstår när organisationer söker effektivitet och konkurrensfördelar. Genom att ingå i ett interorganisatoriskt samarbete uppstår en samarbetsfördel som uppnås genom att organisationerna kan tillverka och bistå med olika faktorer som andra organisationer inte kan eller har möjlighet till.

Utvärderingen av den regionernas internationella verksamhet utgår från två regioner, Kalmar och Östergötland. Uppsatsen bygger på material från de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och är skriven utifrån en processutvärderingsteori av Evert Vedung.Regionernas internationella arbete är idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger på arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Östergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran.Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvärderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts några ramar från centralt håll, utan de internationella frågorna har formats inom det ?öppna mandat? som de regionala aktörerna anser sig ha. Från länsstyrelsehåll efterfrågas ett ramverk i högre grad än från regionförbunden.Det internationella arbetet är en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skäl att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas.

Problem: Vad är det som hindrar och/eller främjar samarbeten mellan konkurrerande företag?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som avgör varför företag väljer att samarbeta eller inte samarbeta med företag som de även konkurrerar med. Genom att undersöka detta kan förhoppningsvis slutsatser dras för att visa varför "coopetition" främjas eller begränsas (och då påvisa hur detta kan utvecklas för att skapa fler möjligheter för samarbeten i framtiden).Teori: Som grund för den teoretiska referensramen ligger teorier kring konkurrens, samarbete och coopetition.Metod: Uppsatsen är författad utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och ett induktivt angreppssätt (utifrån ett teoretiskt perspektiv) med en tillhörande kvalitativ undersökning. Intervjuer gjordes med fem företag inom IT-branschen.Resultat: Studien påvisar flertalet stöd och hinder för samarbeten mellan konkurrerande företag. De främsta stöden som främjar samarbeten är kompletterande ansvarsområden, tydlig rollfördelning, och möjligheten att ta sig an större uppdrag och konkurrenter medan de största hindrena mot samarbeten är bristande förtroende, begränsad kundbas, direkt konkurrens och konkurrens kring personal..

Bakgrund: I och med den fokusering på kärnkompetenser som idag råder krävs det att organisationer besitter en god samarbetsförmåga. För att denna förmåga skall kunna utvecklas krävs det att det finns förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i gränssnittet mellan organisationerna. Syftet: Syftet är att undersöka hur organisationer, genom organisationsstruktur samt styrning, internt kan skapa förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i interorganisatoriska samarbeten. Genomförande: Vår undersökning är en hermeneutisk undersökning av fallstudiekaraktär. Två fallföretag har använts, BT Products och Sapa Profiles, där vi studerat inköps- respektive säljavdelningen.

Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett folkhälsoproblem som kräver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att främja en god psykisk hälsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvästra Sverige. Kvalitativ analys användes som analysmetod där skolans insatser och skolans samarbeten bildade två huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssätt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som användes av skolans olika aktörer för att främja elevernas hälsa.

Huvudsyftet med studien var att se i vilken grad det går att finna samarbeten genom material- och/eller energiutbyten mellan närliggande anläggningar inom skogsindustrin i Sverige. Genom att göra en inventering av vilka anläggningar som finns inom skogsindustrin och sedan kontakta dessa, sammanställdes en lista över de olika anläggningarna och deras olika samarbeten. Inventeringen gjordes med hjälp av olika branschorganisationer samt sökmotorer på Internet. Utöver detta besöktes också fyra intressanta fall för att ge en inblick i hur dessa samarbeten kan se ut.Studien visar på att den här typen av samarbeten existerar inom skogsindustrin och att drygt en tredjedel av de studerade anläggningarna har någon form av samarbeten rörande dessa frågor. Detta pekar på att man inom skogsindustrin är långt framme när det gäller resursutnyttjande och att möjligheten att minimera sin energi- och materialanvändning hela tiden är en relevant fråga.Det finns med stor sannolikhet ännu fler sådana samarbeten som inte framkommit vid undersökningen och en intressant aspekt är att vid de besök som gjordes upptäcktes samarbeten som inte uppmärksammats vid tidigare kontakter.

Denna uppsats undersöker de spänningar - i språk, förståelse och kultur - som uppstår mellan de ekonomiska och kulturella fälten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus på finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras på djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars inställning till och erfarenheter av näringslivssamarbeten skiljer sig åt. Empirin analyseras utifrån Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring används för att förstå näringslivets incitament. Analysen är gjord utifrån ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhället i stort påverkar utfallet av kulturaktörens näringslivssamarbeten.

Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fältet och en estetisering av det ekonomiska fältet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och näringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock ännu inte konceptualiserats. Genom att vända blicken bort från sponsringsbegreppet och istället förstå samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, där förståelsen samarbetenas dynamik tillåts införliva social interaktion och utveckling av attityder, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Utbytesrelationen kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kunskapsutbyte och lärande.Denna studie som syftar till att förstå samarbeten mellan kultur och näringsliv har utvecklats runt två empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gå bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnärerna i Splintermind samt projektet ?Hör upp Stockholmare!?, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förståelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstå samarbetenas dynamik.

Denna C-uppsats inriktar sig på internationella kontakter med fokus på studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte är att skapa förståelse för betydelsen och värdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade värld. Studiet börjar med en granskning av en äldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs på med kvalitativa intervjuer och observationer för att poängtera de åtgärder som behöver tas. Det har därmed utförts intervjuer med både studenter och personal vid HH för att få ett helhetsperspektiv på hur man arbetar med frågor kring internationella kontakter och på vilka sätt dessa uppfattas och mottas utav studenterna..